Kall feber höll mig vaken

Hallå där!
Jerker Virdborgs bok "Kall feber" är en riktigt fascinerande historia. Jag trodde jag skulle läsa ett par kapitel mitt i boken igår kväll, men si, det gick inte sluta läsa! Klockan passerade ett innan jag slog igen sista kapitlet.
Stilen är till en början sån att man kan tro sig läsa en dokumentär. En kvinnlig forskare i nåt laborativt ämne får chansen att vistas på en storinstitution ett tag. Men vänta bara. Där händer det underliga saker, och miljön är garanterat svåröverskådlig, kal och snål och utbredd som en kompakt stad, extremt svår att orientera sig i eller alls överblicka. Verksamheten är lika svårgripbar. Naturligtvis spionerar hon snart på de andra, eftersom laboratorieverksamheterna inte ser ut att vara vad de borde vara...
Det är intressant att se hur Virdborg återger forskarmiljön, de långa korridorerna, de många våningarna, hissarna som ofta är stängda, källarn ska vi inte tala om.. och forskarna; där finns de förströdda, de hyperaktiva, de nonchalanta och de suspekt vänliga.
Själva sjukdomen "kall feber" ska jag inte avslöja. Läs gärna den här boken med en varm pläd runt fötterna och en katt i knät.
Annagreta

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0