7:3 Återbesöket och bruket av självbiografiska fakta i litteratur och på scen

Efter all uppmärksamhet i media om 7:3 och vem av Norén, RiksDrama eller Kriminalvårdsstyrelsen som bär största ansvaret för hur det kunde gå så fel med det stora teaterexperimentet blev det extra intressant att se "7:3 Återbesöket" på Uppsala Stadsteater 15 jan. En föreställning om en före-ställning som handlade om en föreställning, som det står i programbladet.(Läs också Ingars inlägg 2010-01-06 "Mer om 7:3). I DN Kultur 13/1 skriver Jan Kjaerstad under rubriken "Hans lögner bländar kritiken" om sin norske författarkollega Karl Ove Knausgårds självbio-grafiska "Min kamp 1". Kjaersgård tycker att Sverige är "hybridlitteraturens" (kul benämning!) vagga och ger många exempel på mer eller mindre självutlämnande självbiografier: Sven Lindqvist, P O Enqvist, Lars Norén, Carina Rydberg, Maja Lundgren m fl svenska och utländska författare.Läs den! Kjaersgård tar upp flera frågor som också ställs i "7:3 Återbesöket". Vad händer när gränsen mellan fiktion och verklighet suddas ut? Det som i vanlig fiktion kan bli ointressant och trivialt blir i en påstådd självbiografi spännande och märkvärdigt. I varje fall om författaren är en känd person. Och särskilt om andra kändisar nämns och avslöjas. Hur "sann" är bilden av författaren som författaren själv skapar? Han ställer också frågan om recensenter inte vågar annat än höja författaren till skyarna i rädsla för att bli ofördelaktigt omskriven i nästa bok. P O Enqvists "Ett annat liv" framställs i alla fall som en innovativ självbiografi med alkoholism som bärande tema. Varken självbeskådande,trivial eller elakt avslöjande om andra. Nu är jag färdig med Herta Müller och tar mig an något enklare, men därför inte mindre intressant:"Bergets döttrar" av Anna Jörgensdotter.

Ellinor

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0