De sticker ut, men med olika resultat

Jag läser dagens DN och lyssnar på filosofiska rummet. Ordets makt, formuleringens konst betyder mer än vi kan tänka oss. Deltagarna i filosofiska rummet talar klokt och uppskattande om aforismens mästare Pascal, mannen som ibland gör sig påmind när vi hör talas om extrema hög- eller lågtryck (måttenheten heter hektopascal). Denna mångkunniga fransos kunde säga saker kort och kärnfullt. Tänkvärda saker. Men skulle han ha twittrat? Knappast, även om han oftast höll sig inom de tillåtna antalet nedslag.

I dagens DN finns två artiklar med speciella formuleringar. Den ena artikeln handlar om den gamle C D af Wirsén som var Svenska Akademiens ständige sekreterare efter 1905. Jan Myrdal har läst en bok om honom och tar chansen att spy galla över minnet av denna karl och hans agerande i det litterära Sverige vid förra seklets början. Orden, ja. Det är ingen måtta på Myrdals förakt, och verbaliseringen sker därefter. Det ("bestående") "svenska intellektuella eländet" är en direkt följd av Wirséns agerande i den tid "då Sverige var kontinentens eländiga kråkvinkel", heter det. Många ledamöter i Svenska Akademien påstås ha varit "eländiga". Och i Frankrike är det inte mycket bättre. Där har dess akademi sett till att den franska litteraturen fått ett "bestående konstnärligt nageltrång".

Bäva månde gudarna inför så mycket elände. Koketteriet trycker på och tycks vädja om uppmärksamhet.

Den andra artikeln handlar om författaren Björn Ranelid. Det sägs i rubriken att han sticker ut och att detta blivit hans varumärke. Han säger sig sporras av motstånd och kritik. Hans utseende och hans bilskyltar redovisas. Men, artikeln som kunde blivit en sågning blir i stället en sansad presentation av denna främmande fågel i den svenska litteraturrabatten. Han framställs visserligen som en skapligt kokett kille, men killen ifråga verkar besitta en sund själ i vad som verkar vara en sund kropp. Under den läsningen hämtar jag mig sakta från det myrdalska "eländet".

"Den som sticker ut bjuder på en träffyta", säger Björn Ranelid. Pascal hade kunnat säga så, eller hur?

Annagreta



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0