bookzoom

Jag läser att våra politiker inte är nöjda med väderleksprognoserna. Man har konstaterat att de inte alltid stämmer med verkligheten. Träffprocenten är för låg. När det regnar regnar det på fel ställe. Vintern är felplacerad och värmen inträffar inte så sagda tider. Politikerna rycker ut och pekar med hela handen. De säger att SMHI måste skärpa sig.

En forskare vid KTH har studerat hur sociala medier kunnat vara behjälpliga i prognosarbetet och säger dessutom att det finns bättre matematiska modeller än dem som SMHI använder i sitt prognosarbete. Jaha.

De missnöjda politikerna åberopar behovet av säkra prognoser i krissituationer och andra lite suddiga önskemål. Men hur står det till med de egna politiska prognoserna? Har vi en träffprocent som vi är nöjda med? Vilka matematiska modeller använder man sig av när man tillsätter en utredning? Hur kvoterar man in kvinnor här och där? Räknar man rätt? Pekar man alls på rätt karta i politiken?

Det känns aningen löjeväckande när politiken inte är nöjd med vädret. Jag är övertygad om att SMHIs folk gör sitt bästa. Och hur ska politikerna tillgodoräkna sig sin insats till förmån för ett bättre väder? Får vi höra den bravaden nästa valdebatt? "Vi ingrep i tid mot väderleksrapporterna..."

Annagreta