bookzoom

Från min resa till Milano vill jag dela med mig av Piero della Francescas "Madonna och Barnet med Helgon", som finns i Pinacoteca Brera. Den dateras till 1472-74, och var ett av konstnärens sista verk. Som så många andra framstående konstnärer i det dåtida Urbino var PdF en renässansmänniska, mångsidig och from, både matematiker och bildkonstnär.

Det vackra ljuset och det skickliga perspektivet gör att PdF räknas som ungrenässansens stora föregångsman. Samtidigt hade han tagit intryck av nederländskt måleri och låtit t ex juveler och kläder och mattan i mitten påminna om holländarnas utstyrslar. Bildkompositionen var också ny, den kallades "Sacra conversazione"; madonnan är fortfartande (liksom tidigare i medeltida måleri) i mitten med barnet, men hon omges lite avspänt av betydande figurer ur samtiden och ett par lämpliga helgon. Killen i stålkostym antas vara beställaren Federico da Montefeltro.Det påstås också ha varit modernt med korallhalsband på bebisar på 1400-talet, och att Leonardo da Vinci tog intryck av PdF:s bebismodell. Ovanför madonnan hänger ett strutsägg som symboliserar bl a fruktbarhet - samtidigt är det ett av familjen Montefeltros heraldiska symboler.

Det är något alldeles visst med bilden. Ljuset är försiktigt målat, men ändå skapar det djup och atmosfär. Den är allvarlig, koncentrerad och kontemplativ på ett sätt som gör att man stannar betagen.

Annagreta