Vårens blandning



Hej alla därute.
Så här års infinner sig intresset för växtligheten. Vad kommer upp, vad har frusit bort, vad kan ytterigare planteras? På min odling intill husknuten finns en salig blandning. Jag kände för att fotografera en bit av denna blandning.
De vita narcisserna väntar på den ljusgula svavelpionen (i förgrunden) som ska blomma snart. I fonden en gulbladig spirea som heter Goldmund.

Det är något visst med både kärleken och namnen vi ger individerna i floran och faunan. Tomas Bannerhed skriver i romanen Korpen om skäggdoppingen, nattskärran och rördrommen, analytiskt och beundrande. I Fredrik Sjöbergs bok Flyktkonsten finns ett stycke där han ser den kaliforniska kondoren, förmodligen namngiven av indianerna. Han citerar ur en av Harry Martinssons dikter: ---"Han lyfter sig så högt att jorden blir ett piller / som svävar nedanför" .

I naturens mångfald finns också fjärilarna, deras namn är ofta ren poesi, helt i linje med lättheten och den gåtfulla flyktigheten som de representerar. Vad sägs om Bäckpärlemorfjäril, snyggt brun och gul i ett mönster som skulle kunna vara skapat av en estet ur den arabiska arkitekturens historia, eller Myrvisslaren, grå med vita små kvadrater utspridda över vingarna och ett bräm som verkar påsytt i form av vita och svarta små kvadrater.

På fiskområdet är det också fantasifullt. En sällsynt rackare heter Sjökock. Han och hon kan antingen vara rutmönstrad, randig eller fläckig. På det sättet blir det tre arter.

När själva artnamnet ger lite extra ljudlig charm inträffar något extra. I norr heter gråsparven Tjuflip, vilket är både onomatopoetiskt (ljudhärmande, som dess läte) och ett namn som är roligt att uttala. Italienarna må kanske tycka om att uttala coccodrillo och pappagallo, och våra barnbarn skrattar åt svampnamnet musseron.

Skrivet medan det inte regnade; den 14 maj 2012.

Annagreta







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0