Mitt behov av Göran Greider - och katter
Jag ser och hör Göran Greider i Babel. Det är magiskt. Han har den där blandningen vi behöver. Ett oregerligt yttre, en lätt övervikt, en vänlig uppmärksamhet ända tills den brister, en jättestor rutig skjorta och folklig förankring i sina dikter. Jag har en gång ringt till honom - och han svarade, stående i en järnaffär i Falun, köpandes en motorsåg. Javisst. Såklart. Motorsåg och poesi. Han är vår folkhjälte i den intellektuella sorteringen, ständigt på väg. Han fyller en funktion. Ständigt skrivande, ständigt uppriktig. Han är en kontrast, en motsägelse.
Sen har han katt. En vacker tigrerad sak skymtade i Babel. Han hyllade katten som gav honom lugn, och han sa kloka saker om skrivandet. Det håller demonerna borta skulle Bergman ha sagt, men Greider låg lägre. Det är när man skriver som saker klarnar, tyckte jag mig förstå. Jag ska köpa hans senaste bok.
Min katt förstår mig. Han förstår att vänta ut mig, när jag är upptagen i köket väntar han, i tystnad. Han pratar inte sönder saker. När jag läser sover han. När jag skriver sätter han sig brett och stort på mitt skrivbord, helst mitt i smeten, där allting viker sig och blandas, där arken från tidigare versioner av allting ligger framme i en ännu inte sorterad ordning. Där lägger han sig, och spjärnar med sina tassar medan han spinner, kontrollerat och provocerande högt, sedan välter han sin vackra kropp över på andra sidan. Detta betyder att han är uttråkad, det betyder inte, som många tycks tro, att han njuter. Nädå. Han är uttråkad och vet att jag inte gillar att han ligger där han ligger. Han testar hur länge han ska kunna ligga där och rotera lite, vända på sig, ta tag i nya papper, välta en pennhållare, flytta på en linjal och peta ned adressboken som redan är ett lösbladssystem. Det är så han styr över mig när jag skriver. Jag mutar honom med mat, och det är han och jag överens om redan på ett tidigt stadium i alla sådana situationer. Han vinner alltid. Han är också, på sitt sätt, en motsägelse. En realist. Han behövs också.
Annagreta
Kommentarer
Trackback
