Kristina Lugn värmer, endast halva glaciären kvar

Ja, det är vinter. Ljung i kruka som symbol. Då är det bra att Kristina Lugn finns.
 
"Hjälp sökes" heter hennes pjäs/musikal på Orionteatern. Benny Anderssons folkmusikaliska toner och Björn Ulveus´ texter till sångerna. Handlingen kunde vara hämtad från ett gammalt skillingtryck; två bönder, bröder dessutom, boendes på gammelgården, kivas och suckar. Kommer på att de behöver en kvinnas hjälp på gården. Sätter in annons i bladet. In kommer ung vacker dam, Sofia Pekkari, med stum moder i släptåg, plus en vacker getabock med vidunderliga horn och ett psyke som en filbunke.
 
Återhållet tycke uppstår mellan den ena bonden och Sofia, medan modern sköter om djuren. Vackert och poetiskt, gudabenådade språkliga frivolter mellan smått och stort, banalt och stort. Typiskt Lugn.
 
Plötsligt uppstår lite tveksamheter om det mesta, bröderna blir utmanade av ödet, kanske, och gänget startar en cirkus, dvs djuren, de berömda djuren, ska uppträda. Tidigare har djuren snabbt sprungit fram och tillbaka över gårdsplanen som av en slump men nu ska de UPPTRÄDA. Ja, det är oförglömligt, naturligtvis. Små grisar snofsar runt och plockar upp skräp, hundar hoppar sådär smått löjligt över små häckar, och en svansflätad ordentligt stor häst i svart visar upp sig i manegen. Sist kommer korna. Det är två jättekossor som ställer sig på pedistaler (joodå) och mellan dem läggs en planka (jag försäkrar), och upp på denna planka går sedan getabocken en liten promenad. Efter detta kommer tre gäss som ska promenera UNDER korna och det går bra.
 
Johan Ulveson och Magnus Roosman spelar bönderna. Det hela är en föreställning full av värme. Korna gör ett strålande jobb, (minns jag dem bäst för deras enorma storleks skull eller för deras blick?). Nu när vintern behåller greppet smälter man i alla fall inför så mycken språklig elegans och hisnande textlekar.
 
Jag undrar hur korna tänker. Kanske tänker Ronja: "OK då, vi går väl in då, Cindy, och ställer upp oss på de där runda sakerna så den där fåniga geten kan klättra över oss, han ska då alltid vara högst upp. Jag har lite ont i vänster klöv idag, men tror du jag får mer morötter för det? -- Icke sa Nicke".
 
Annagreta

 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Ulla Björklund

Det låter helt osannolikt från början till slut.
Men varmt.
Och sevärt.
Ulla

2013-03-12 @ 22:27:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0