The Guardian, hoten och samhällsansvaret

 
Snowden släpper data från övervakningsmaskineriet för att han känner ett samhällsansvar. Det hemliga nätet bör komma till medborgarnas kännedom, menar han. Det är större och bredare och mera djupgående och mera kommersiellt än vi kan ana. Den globala paranoian har börjat kräva total kontroll, och total kännedom om i stort sett allt. Det vill han släppa ut till allmän begrundan, det är hans ansvar, han gör det för medborgarnas skull.
 
De strikta mörkklädda männen som styr och beslutar över dessa gigantiska datainsamlingar anser sig uträtta något för säkerheten. Till slut hoppas de kunna få träff på de farliga motståndarna, säger de. De säger att det handlar om ett samhällsansvar för trygghetens bibehållande. I början stod de nakna som kejsaren när debatten om det hela startade, de klamrade sig fast vi maktrutinen och tog sig en Dry Martini. Men nu har de börjat tänka ut vad man bör svara, säkert med hjälp av någon välrenommerad PRbyrå eller Spin Doctor. Nu senast hette det följaktligen att så gör varje stat, alla spionerar på sina parallella höjdare, det är inget konstigt, det har pågått i århundraden, och det är bra, det är ansvarsfullt - och ofarligt.
 
Men om det nu är så ofarligt, så strikt och så garanterat propert, varför är det då så fel att lätta på dimridåerna?
Snowden får inte ens asyl i västvärlden där han ansökt. Han själv ska straffas men det han avslöjat uppges vara relativt "oskyldigt".
 
Den engelska tidningen The Guardian som i somras publicerat delar av Snowdens riktade utskick fick snabbt Camerons order att förstöra sina hårddiskar, vilket de också tvingades göra. De fick vackert dra ut på stan och införskaffa metallborrar och hammare och själva slå sönder diskarna medan utvalda hejdukar kontrollerade att allt gick sönder till grus. Nu har The Guardian i alla fall kvar allt, eftersom de hade kopierat allt och förvarat det hos kolleger i pressen i olika länder. Häromsistens var det dags igen; samma engelska tidning publicerade nu en ny portion information som kommit från samma källa. Så nu hotar Cameron att ta i med hårdhandskarna. I avsaknad av en lagstadgad pressfrihet kan engelska tidningar bara luta sig mot praxis, och det är en bräcklig stötta. Camerons uttalande påminner om hoten mot "olydig press" i länderna österut. Vad han menar lär visa sig rätt snart. Pressens informationsansvar får en tung match.
 
Växterna på bilden är dvärgbambu och lammöron. Dvärgbambun sprider sig med rotskott och ökar sin räckvidd hela tiden. De ljusblå lammöronen hinner inte hävda sig, men växer kvar och försöker låtsas som ingenting. Kombinationen är som  Goliat och David, eller som NSA m fl expansiva maktorgan kontra vår grå och godtrogna kultur.

Annagreta

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback