Hängbjörken tar sats, Arne Ruth får vänta

 
Häng på, kära björk. Det är vår. Värmen har kommit på besök utan nämnvärd förvarning. Igelkotten är yrvaken och barnbarnen plockar blommor i ystra buketter. Kattens lättja tilltar på kudden där andra skulle sitta. Kakan tar slut och glassen är fullständigt uppäten. Vi är mätta och kaffet sitter bra. Sommarmöbeln är OK så när som på bordet som måste bytas. En bräda har ruttnat, den föll ner och skrämde katten som med raketfart for upp ur sin dvala. Någon tog snabbt dess plats.
 
Litteraturen ligger i det soliga fönstret, "Arne Ruth talar ut", står det på det upphettade omslaget. Man får läsa den boken i etapper, den är innehållsrik. Men inte just nu. Arne Ruth får vänta medan björken och besöket tar all uppmärksamhet. Barnbarnen vattnar här och där. Helt i onödan, men vadå, låt dem hållas.
 
Femåringen åker cykel bakvänt. Man styr med baken, säger han. Åskådare saknas inte. Mina nyinköpta säckar kogödsel hamnar på bättre plats än tidigare, de vinkar till mig och antyder mera vårbruk. Jag får samla mig. Så mycket är klart.
 
Annagreta

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0