bookzoom

Med dräpande formuleringar skildrar Aase Berg i dagens DN hur det förhåller sig att män är jämförelsevis lättkränkta. De har vant sig vid att få sin vilja igenom, skriver hon, och när det bär dem emot blir de kränkta. Vi kvinnor som har lärt oss att vara följsamma, beredda på oförutsedda händelser i vår tillvaro präglad av ansvar för hemmalogistik, barnavård och annat familjärt, vi har en bit längre till att bli kränkta, fortsätter hon.

 

Ett tag diskuterades om det blivit inne att känna sig kränkt. Vi hade en diskussion om en sorts kränkning som påminde om/eller sammanföll med kokett missnöje, t ex om förlust i kampen om uppmärksamhet. Och ordet kränkning har fått en allt flercylindrigare betydelse. Jag blev antagligen kränkt då en man framför mig i bilkön tog min tilltänkta parkeringsplats. Osv...  Löften bröts vilket kränkte, fredsöverenskommelser kränktes, och sjukdom kränkte någons självkänsla. Hotfulla och/eller smaklösa tillmälen kränker dagligen många människor.

 

Ordet inkräktare har samma ursprung, tror jag. Den där mannen inkräktade på min personliga sfär, hörde jag sägas av en möjligen lättkränkt dam. Ordet inkräktare verkar närma sig betydelsen av ordet invandrare i Jimmy Å:s vokabulär. Jimmy Å känner sig förmodligen kränkt av flyktingar. På ett eller annat sätt, fråga mig inte hur. Min katt vill heller inte ha andra katter på sitt revir, men det är ju å andra sidan bara en katt utan politiskt ansvar eller ens en plats i riksdagen.

 

Annagreta