Allemansrätten, Nationalnyckeln och en het potatis

Nationalnyckeln till Sveriges Flora och Fauna - böckerna alltså - har i dagarna fått en liten chans att återuppstå efter den nya budgetproppen som avdelar 15 friska milj till Svenska Artprojektet (utan att hittills detaljstyra användningen). Regeringen tycks vilja lämna över till SLU och ArtDatabanken att själva besluta hur de ökade medlen ska fördelas mellan forskningen, museernas samlingar eller Nationalnyckeln. Öppet fält, alltså. Gammal het potatis, kanske.
 
Efter förra regeringens håglösa nedskärning med samma belopp för 2 år sedan hade ArtDatabanken lagt ned böckerna för allmänheten och i stället startat arbetet med att skapa en digital kortversion för forskare, hittills utan synliga resultat. Kostnaderna för digitaliseringen torde inte vara låga. Kan nu ArtDatabanken backa och tillmötesgå allmänhetens rättmätiga intresse för en fortsättning på bokserien, stöttad på högre ort? Kostar det för mycket i prestige?
 
Vi vanliga människor utan professorskompetens, vi som från tidig ålder strövar i naturen, vi vill ströva i böckerna också, inte höra talas om vad några få forskare kan ha sett på sina skärmar. Allemansrätten till naturen borde vara än mer angelägen just i vår digitaliserade tid. Den rätten gäller ju allmänheten, inte enbart forskarna.
 
Annagreta

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0