Min väg till tippen
Den svarta säckens inre var fördolt
och nästa säck förlägen också den
när turen gick till bolandstippen min
med kvistar, löv och sånt som är förbålt
Bland spänstigt folk och servicemän i gult
jag stretade mig fram till själva målet
och såg mig faktiskt häva över krattet
i en container där det snart blev fullt
Ett glädjerop, är det såhär att tippa
där stod jag nu med fyra säckar till
och runt mig skred ju alla andra
med allsköns bråte som de ville slippa
En blev nu av med stora spegeln
som visat sanningen en sista gång
en annan bar en köksspis utan fjång
en tredje kastade en levnadsregel
Sen såg jag mina DN sakta sjunka
till alla andra tidningsrester ner
i djupa tankars allra sista smet
där allt är sagt fast ingen riktigt vet.
är jag en addict, har det blitt min drog,
jag smyger kanske dit när andra sover
och slutar inte förrn jag fyller hundra.
Annagreta
Kommentarer
Postat av: Ellinor
Denna poesi - på renaste blankvers - skulle platsa perfekt i UPPSALA VATTENs senaste reklamkampanj till Uppsalas medborgare om vikten och glädjen av all möjlig återvinning.
Postat av: Claes-Göran
Vilket synnerligen stilfullt och personligt sätt att hedra 400-årsminnet ... eller?? Och detta med att omsätta dramat till en modern miljö är ju numera närmast allenarådande.
Man bugar sig!
Postat av: Anonym
Fattar inte att du inte redan är haffad som dagsverskrönikör av någon drake där nere. Sånt stuff behöver läsas av många dessa tider! Lägg in det på fb så man kan dela vetja!
Postat av: Ingar Gadd
Anonym var jag!
Postat av: RM Helleday
Jag formligen njuter av verserna!
Trackback
