bookzoom

Vad gjorde jag på femtitalet? Upplevde jag beatkulturen? Ja, Rock around the clock minns jag åtminstone. Det var upproriskt och behärskat på samma gång. Ett uppbrott i form och fason. Inte så farligt, mest bara häpnadsväckande. Fast man kunde dansa till låten. 

 

Gunnar Balgård har skrivit en bok om litteraturen i beatkulturen (Jack & gänget) och Svedjedal går i DN igång på den skildringen som av allt att döma är både kärleksfull och bra. Han låter oss sjunka in i den upprorskänsla som då erbjöds. Den var både skitig och vacker, åtminstone i backspegeln, och den blandade högt och lågt. Balgård finns i Umeå och kan räknas till den omskrivna västerbottniska författarskaran. Man anar en tidig USAturné i bakgrunden, en resa då Balgård tar intryck av vad som pågick och som han nu, efter alla dessa år, skrivit ned. Uppenbarligen är boken en gedigen skildring av efterkrigstidens bångstyriga självkänsla och kaxighet, sådan den drog fram i USA.

 

I morse hörde jag på P1 Marcus Birro intervjuas, inte helt olik de beatniks som i sina rårörda tonarter gick igång på femtitalet. Han blev argare på slutet av intervjun och tyckte att alla kulturskribenter var fega medhållare. Slätstrukna konformister. Det har vi också hört förut, fast med mindre emfas. Riktigt roligt var det, faktiskt. Vi är ju normalt så städade att sånt aldrig tillåts titta fram. 

 

 

Annagreta