De kommer aldrig att kunna åka Vasaloppet

 
 
Ingen vet var haren har sin gång, hette det förr. Han är väl bara människa, låt honom hoppa runt. Vi gíllar hans små skutt, hans egenheter, hans nycker och hans vita päls.
 
Nu är det inte lika avspänt. Det har kommit in andra harar på vår tomt, harar av en främmande sort. Det känns inte bra. Vi gillar inte detta, vi som bor här. Den haren ska helt enkelt inte vara här. Han bör avvisas till andra sidan, längre in i Lunsen. OK, det finns lodjur där, men vad ska jag göra åt det? Det är inte min sak att hjälpa harkrakar. Dom hör inte hemma här. så är det bara. Vi har nog av våra egna harar. Som min egen, till exempel. den är stor och duktig, ska nu in på universitetet. Ska först ta studenten, bara. Är snygg och har åkt Vasaloppet. Bär slips "i nödfall" säger han. Så humoristisk! Så framgångsbenägen!
De där hararna som vi ska knuffa in i Lunsen verkar inte lika ambitiösa. De verkar sysslolösa. Man förstår inte vad de säger, heller. Bäst att jaga bort dem innan de blir alldeles för många. De kommer i varje fall aldrig att kunna åka Vasaoppet. Det syns på långt håll.
 
Annagreta
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0