Björn Ferry och Pippi Långstrump

Få böcker har betytt så mycket för mig och min generation som Pippi Långstrump. Astrid Lindgrens känsla för integritet och självförtroende var genuin, såvitt jag begriper. Så Pippi hoppade av glädje, sjöng och struntade i konventioner. Hon var oerhört stark, både psykiskt och fysiskt.

På 60-talet, då vi bodde i Rom, talade jag varmt om denna sagofigur, vilket gjorde att vännerna häpnade, även om somliga av mina vänner sa sig föredra "Bianca Neve", och i ett föredrag som jag höll i New York på AAAS konferens 1987 (tror jag det var) påstod jag att Pippi hade ingjutit mod i åtminstone några svenska tjejer. Det var inget feministiskt föredrag (mina vänner skulle i så fall ha svimmat), utan handlade om populärvetenskap och de svenska försöken att odla kontakter mellan vanligt folk och forskare. Åhörarna var som brukligt väldigt intresserade av svenska hyss. Hursomhelst, Pippi Långstrump lär nu vara oerhört populär i Ryssland, vilket inger hopp för de ryska tjejernas del. Här hemma lär hon snart vara ingjuten i alla barn - hoppeligen med en stark självkänsla som resultat.

Denna inledande hyllning till Astrid Lindgrens frihetssymbol kommer av att jag i morse hörde och såg att Björn Ferry vunnit guld i skidskytte. Han kommer från mina hemtrakter, Storuman, och framstod i bild och intervjuer som något av en nutida manlig motsvarighet till Pippi Långstrump. Orädd, okonventionell, humoristisk och stark. På frågan hur det kändes att ha vunnit (fråga nr 1 A) sa han att "det får väl nån filosof utreda", och väl på pallen uppförde han en riktig krigsdans innan han fick medaljen. Sedan sjöng han av hjärtans lust hela nationalsången.
Vi kulturkoftor i BOOKZOOM får försöka haka på och odla vår styrka vi också, nu när Sverige vinner guld.
Tjolahopp.

Annagreta

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback