Är du en del av konstverket?

Lena Johannesson skriver idag om konstbegreppet på SvD:s understrecket.  Samtidigt som vi värnar om konstens frihet har vi också fått en situation där konstnären hamnat i  ett sådant fokus att det är han/hon själv som bestämmer om det egna verket är konst. Extremfallet är Vilks som menar att allt som händer omkring hans eländiga hund blir konst. Även det som skrivs om hunden är i så fall konst, även dessa rader.
 
Artikeln öppnar ett resonemang som tidigare haft svårt att synas; det har grott på många håll men nu förtydligats. Vi svamlar lite lättsamt om konstens frihet och dess rätt att provocera, skriver Lena Johannesson, men sen är det bara tunt och tillåtande, utan egentlig skärpa. När ett verk provocerar är det relaterat till tidens smak och yttre normer, skriver hon, men det är inte ett bevis på kvalitet.
 
LJ diskuterar också myten om bohemen som gick hem i medierna som bärare av något artistiskt, medan konstnärerna kämpade i det tysta där de levde sina småborgerliga liv. Hon tar också upp konstvärldens hierarki och dess "rätt" att bestämma vad som är kvalitet, särskilt värdeladdat som detta är i den växande konstmarknaden. Mitt i kritiken hyllar hon ändå alla gränsöverskridanden och allt nytänk, all egenhet.
 
Det var längesen jag läste en så uppfriskande text.
 
Annagreta
 
 

Kommentarer
Postat av: Ulla

Håller med om att det är en utmärkt artikel. På något sätt välgörande att få redogjort för sammanhang och att få perspektiv på den erbarmliga hunden.
Jag har länge retat mig på detta att brist på respekt och till och med förtal försvaras med mystiska konstteoretiska resonemang och hänvisning till yttrandefrihet.
För övrigt har jag fått en Brillo-kartong i julklapp.

Ulla

2012-12-29 @ 17:23:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0