Beslut som trakasserar döljs bakom effektivitetskrav

Sedan snart två år har Svenska artprojektet utretts och granskats i två separata utredningar på regeringens uppdrag. Sedan i våras visste man att utredning nr 2 ville skära ner ambition och omfattning av Svenska artprojektet, särskilt ont öga hade utredaren till projektets bokserie, Nationalnyckeln till Sveriges Flora och Fauna som han eventuellt kunde tolerera om den digitaliserades. Detta är ett stort bokprojekt som hittills haft tio år på sig att planeras i omfattning och upplägg, formges, starta och därefter prestera 15 utsökta volymer, med all möjlig sakkunskap och estetisk omsorg. Målgruppen är alla, dvs både experterna och vi andra naturintresserade, barn och vuxna.
 
Bokserien är internationellt uppmärksammad och säljer per abonnemang till subventionerat pris. Mottagandet är utvärderat och visar sig vara mycket positivt. I dagsläget runt 8000 prenumeranter.
 
Sedan i maj 2012 har det varit tyst uppifrån. Det som nu hänt den 20/12 2012 är att regleringsbrevet till SLU  inkluderar en åsikt från höga V, nämligen att det ska bli 10 miljoner mindre till svenska artprojektet. Hur denna nedskärning ska slå inom projektet ska SLU tolka, och det kan tidigast ske i slutet av januari. Dessutom säger regeringen att SLU ska utreda (ytterligare) nedskärningar i projektet.
 
Bakgrunden till dessa långdragna turer verkar vara - hör nu - en längtan efter effektivitet, snabbhet och gärna också digitalitet. Tidens motto, eller bara en nyck, vem vet? Men vad är effektivt i sammanhanget?
 
Hur effektivt är det i realiteten med en serie utredningar som följs av dödlägen och tystnad? På Nationalnyckelns redaktion har det varit svårt, för att inte säga omöjligt, att planera som vanligt inför det som såg ut som en eventuell nedläggning eller åtminstone stora omvälvningar med en förmodad lägre budget. (Det behövdes ingen Sokrates för att tolka tecknen åt det hållet.) Modfälldheten spred sig, och redaktionen reducerades. Planer fick ställas på is och protester och oro slirar fortfarande runt i både hjärtan och njurar. Hur länge tror regeringen att man kan hålla en kvalificerad redaktion i limbo? Vem kan veta vad all denna osäkerhet i själva verket har kostat?
 
Prenumeranterna har förhållit sig oväntat lojala, men även i den gruppen har man höjt rösten och undrat vad regeringen håller på med? Först ett åtagande om prenumeration på en långvarig produktion i världsklass - och sedan tvärstopp?
 
Stora SLU ville inte protestera, av skäl som närmar sig det underdåniga, antar jag. De protester som framförts i media och direkt till departementet har i allt väsentligt kommit utifrån projektets omgivning, från experter, forskare, naturvårdande instanser, föreningar och allmänhetens företrädare. De har påtalat projektets och böckerna betydelse och värde.
 
Vad pågår uppe på departementet? Vad är det som gör att en unik bokserie som redan är en internationell succé vållar så mycket vånda? Vem i regeringen, tvingas man undra, vill inte vara med längre, och varför?
Kanske tror någon att det är lyx och slöseri att ägna sig åt att beskriva vår natur i dess detaljer. Kanske sitter slipsen trångt?
 
Ville man spara pengar och eftersträva effektivitet hade man bort slopa hela utredningsarbetet och i stället kostat på sig några positiva hejarop till Nationalnyckelns redaktion på ArtDatabanken. Det hade varit mycket mer effektivitetsbefrämjande och klokt än det som eventuellt kommer ut av de torftiga utredningsförslagen, och framför allt: man hade sluppit den skada som nu tillfogats projektet.
 
Annagreta
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Ulla Björklund

Bra rutet! Förtjänar att läsas av fler än vår exklusiva bloggskara.
Ulla

2012-12-20 @ 21:55:56
Postat av: Anonym

Också min reaktion. Hoppas att inlägger kommer att läsas även i kretsar långt utanför bookzooms radie. Fast vem vet hur långt bookzoom kan nå? Verkligen inte effektivt att hålla människor i oavbruten osäkerthet!
Ingar

2012-12-21 @ 22:38:24
Postat av: Stefan Ericsson

Tack Annagreta för din klarsynta analys! Min egen tjänst (intendent vid Herbarium UME i Umeå) finansieras av det museistöd som ingår i medlen. Utredaren vill dra museistödet trots att han, tvärt emot utredningsdirektiven, underlåtit att utvärdera det. Dras stödet in måste en stor del av personalen vid landets naturhistoriska museer gå, och den omfattande digitaliseringen av samlingarna upphöra. "Mitt eget" museum skulle antagligen läggas ned. Ovissheten om framtiden som präglat detta år är förödande för verksamheten och har nu nått smärtgränsen.

2013-01-10 @ 22:08:26
Postat av: Magdalena Agestam

Tack för detta. Stämmer hyfsat med min bild.
Hoppas ni som läser här skriver till alla ministrar och alla kultur- och vetenskapsjournalister ni gillar... twittrar... osv. Många röster behövs!
Åtminstone detta att ansvarig minister inte har koll på fakta vid det här laget (UNT 22/12 -12, https://www.facebook.com/groups/386207614766450/455404397846771/) BORDE någon journalist uppmärksamma.
Nätverket bevara Nationalnyckeln länkar hit - men där läser främst redan frälsta.

2013-01-10 @ 22:11:46
Postat av: Anne Wilks

Man hör eller ser inte längre någon som tar upp upprinnelsen till det hela. Märkligt. Upprinnelsen var att EU-medel inom Landsbygdsdepartementet hade schabblats med, så att departementet blev återbetalningskyldiga och då måste man spara någonstans. Varför har man aldrig fått höra vad det var för schabbel och mellan vilka sparåtgärder valde man?

2013-01-11 @ 10:36:30
Postat av: Torbjörn Peterson

Nedslående att skribenten Annagreta som i övrigt verkar mycket väl påläst fortfarande skriver att "Nationalnyckeln till Sveriges Flora och Fauna som han [Eskil Erlandsson] eventuellt kunde tolerera om den digitaliserades". Nationalnyckeln som projekt skall enligt utredningen läggas ned - JA. "Digital information om arter och appar" talas det vagt om i Annerbergs utredning - JA. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna avses inte att komma ut i en digital upplaga - detta skriver utredaren i klartext. Eftersom inga ytterligare beslut - förutom nedskärningen av anslagen till SLU ännu är kända kan man tills vidare bara förhålla sig till utredningens förslag. Som många påpekat ligger inga färdiga upplagor av Nationalnyckeln och bara väntar på att publiceras - volymerna produceras av en hårt arbetande redaktion som skapar det unika innehållet. Det är produktionen av detta innehåll som utredningen vill lägga ned. Utan detta innehåll kan inte Nationalnyckeln produceras vare sig som bokverk eller digitalt. Tyvärr verkar det som om många bloggare och journalister ännu inte har detta fullt klart för sig. Förhoppningsvis kommer regeringen låta förnuftet segra och låta den framgångsrika och populära Nationalnyckeln fortleva istället för att avbryta projektet i förtid efter 15 utgivna volymer av hög kvalitet och stor nationell och internationell uppskattning.

2013-01-11 @ 10:41:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0