bookzoom

En politruk är lydig. Han hörsammar minsta vink från sin politiska uppdragsgivare, eller sitt parti, han lyssnar noga efter maktens vinkar om framtiden. Han gör vad han tror att makten vill, håller med i sak, visar sig uppskatta maktens instruktioner, är stolt över att vara lierad med så mäktiga män. Han kan också bevaka sin omgivning och hamna i närheten av spiongebitet, om det skulle knipa.

 

Kan en ämbetsman i dagens Sverige vara politruk? Nej, säger du genast, våra statstjänstemän har integritet, de betjänar allmänheten i statens intresse. De är stolta över sitt uppdrag, och de kan utföra sitt arbete med oväld. När det kniper, om det stormar omkring arbetet, står de fast och representerar lojalt sitt uppdrag och står upp för det arbete han är satt att ansvara för. Han försvarar sina medarbetare.

 

Om nu höga vederbörande, regeringens utsände, hotar med nedskärningar i myndighetens budget, vad gör då politruken? Troligen säger han följsamt att det är rätt att minska ned resurserna och pruta på ambitionsnivån. I nästa sekund lägger han sig ned och visar strupen. Sedan avslöjar han - när han rest sig upp från golvet - att han själv är kritisk mot sina egna medarbetares ambitioner.

 

Jag hade en gång besök av en politruk från Östtyskland. Hon följde med en grupp studentskor från Greifswald som kom för att möta oss i Stud IF. Det var 1955, tror jag, och jag råkade få just henne på min lott när vi fördelade vem som skulle hysa vem i sitt studentrum. Hon visste ingenting om handboll, hon var hela tiden rädd för tjuvar och satte sig alltid avskilt från spelarna i den buss de reste i.