Åsa Beckman om kulturmannen och hans makt över oss

Åsa Beckman har skrivit en fullödig analys av fenomenet kulturmannen. Om hans makt och särställning i kulturens värld. Hon skriver att han kulminerade under 1900-talet då modernismen och den individuella skaparkraften tillmättes all tänkbar betydelse. Han blev överdådigt attraktiv; det var inte så noga med vad som skapades, hans självstärkta attityder räknades honom alltid tillgodo och alla drogs till honom. Han upphöjdes och tillbads.
 
Kulturmannen skapar konst, skriver Åsa Beckman. Han är därmed på ett högre plan än vi andra. Hon skriver lustfyllt och åberopar till och med egna erfarenheter av kulturmannens makt och förförelsekonst. Helt suveränt, faktiskt. Ändå tror hon att han är på väg att dö. Att kvinnorna snart kommit ifatt, kort sagt.
 
Fast nu kan man verkligen undra om fenomenet är på väg ut. Jag är inte så säker på det. I dagarna frossar alla media som någonsin stavat till kulturbevakning i fenomenet Torgny Lindgren, den överårige kulturmannen modell 2014. Jovisst, han är nog en bra författare, men så vet vi heller inte till vilka höjder vi vill hissa upp honom. Media dreglar över hans evigt återkommande gammpölsa, hans västerbottniska substantiv i bestämd form, hans nytända pipa och hans bilkörning längs Autobahn i en Citroen Picasso.
 
Jaja, det är bra. Sen är det P O Enqvist som ska svara på tunga livsfrågor i radions P1 i sommar. Det blir samma sak där, det kan vi vara säkra på.  En skön blandning av västerbottniskt snusförnuft och den vishet som man tror kommer ur en tidig närkontakt med kvistfria furugolv, upplevda eller skrönor, det kan göra detsamma. Till tröst för klentrogna kan sägas att också Lena Andersson kommer att delta i radiosvarandet. Det var bra tänkt. Hon är inte det minsta kokett, och har dessutom skrivit en berömd roman om mötet mellan en beundrande kvinna och en fullt utvecklad kulturman.
 
Det handlar mycket riktigt inte om böckerna utan om männen bakom. Det är kulturmannens tid, fortfarande, låt vara som här representerade av exemplar i åldern 70+. Åsa Beckman, du är för optimistisk. Kulturmannen står ohotad i vårt kulturella tunnelseende.
 
Annagreta
 

Kommentarer
Postat av: Ingar Gadd

Tycker du fångat quintessensen! Merci!
Ska nu kolla hur det är ställt med kulturmannen i Paris. Förmodligen samma visa där!
Ingar

2014-04-29 @ 17:45:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0