bookzoom

Nu är det självrannsakningens tid. "Hur kunde det hända?" "Vi bär nog alla skulden". "Vi var naiva, inskränkta, kollade i mobilen, läste romaner, drack pilsner, såg på naveln, hoppade hage och märkte inte vad som höll på att hända".

 

Eftertankens kranka blekhet breder ut sig. Först förstod man inte Brexit, sen kom USAs president elect. De "okända" väljarna hade satsat hårdast.

 

Men säger man "bära eller brista", kan det också gälla andra politiska sammanhang. Den obstinata tesen drivs nu av Italiens premiärminister Matteo Renzi. Sedan 2 år (sedan han tillträdde 2014) har han planerat för ett gigantiskt förnyelseprojekt i form av en ny konstitutionell ordning. Det är inte småsaker, precis, som ska ändras. Hela Senaten krymps från ca 400 pers till en liten klubb som bara får rådgivande funktion och som består av ett antal borgmästare utifrån landet på begränsade tidspass. De får i princip ingen ersättning (idag handlar ersättningarna om astronomiska belopp och en plats till döddagar). Detta får stor betydelse främst eftersom senaten nu inte skulle få någonting att säga till om i lagstiftningssammanhang. Andra förändringar gäller styrning, ekonomi och förvaltning. Motståndarna talar - rätt eller fel - om maktförskjutning till premiärministern. 

 

Idag är hela Italien i knipa med en pågående bankkris, och har dessutom en kraftigt ansträngande flyktingkris och upprepade jordbävningar. Ingen drömsituation för en otålig och ambitiös premiärminister.

 

Den 4 december går italienarna till folkomröstning om den nya konstitutionen. Diskussionerna är inte lågmälda, precis. Matteo Renzi  har sagt att han avgår om det blir nej. Nu spekuleras det vilt vad som ska kunna hända. Inom Renzis parti, Partito Democratico, finns en utbrytarfalang som fått vind i seglen. Den elokvente Renzi, med sin politiska iver, har haft viss framgång internationellt som den begåvade italienska kreatören. Men reellt stöd från EU i den allt tyngre flyktingsituationen eller i bankkrisen, har han inte fått i nuläget. 

 

Nu satsar alltså Matteo Renzi sin politiska karriär på sin konstitutionella reform. Det blir intressant att se hur det går, om han verkligen kommer att stå inför valet "stanna eller avgå." Bära eller brista, har hittills varit hans linje. Man drar sig till minnes att när han tillträdde var hans motto "Adesso", dvs "Nu". 

 

Annagreta