bookzoom

Tänk dig två nunnor, den ena heter Mary och den andra Lana. De jobbar sedan länge i Los Angeles på en katolsk skola, St James (lite utanför stan). Mary är rektor å Lana "vanlig lärare". 

 

Men så går de i pension, båda två, och då uppdagas att de i cirka tio år levt loppan ute i det fria. De har syndat. De har stulit avsevärda belopp ur skolans budget (och dessutom ur donerande pengar som trillat in), och sedan har de glada i hågen åkt till Las Vegas och spelat.

 

När det hela räknades ihop fann man att damerna ifråga hade knyckt en halv miljon dollar sammanlagt. Det var speldjävulen, står det i La Repubblica, som gripit dem. 

 

Nu ser jag framför mig hur de åkte iväg iklädda nunnedok och allt. När väl tåget satt igång smög de iväg å bytte om, och väl framme i Vegas steg de av som vilka spelsugna turister som helst, fyllda av lättsinne. Vilken spänning, - blev det en vana? Varje gång en stark förväntan om storkovan, eller kanske drogs de bara till den täta atmosfären bland de spända ansiktena runt rouletten? Jag tror de hade väldigt roligt, skrattade halva natten på rummet sedan första spelomgången var avklarad. Det finns porträtt på dem i den artikel jag läst, och de ser ut som ett par käcka damer ur vilken bekantskapskrets som helst, även min. Inga dok där inte, helt samstämmigt med storyn.  Nu har de tydligen bett om förlåtelse och säger sig ångra allt, och det verkar som om menigheten och skolledningen är beredda att förlåta dem med tanke på "det utmärkta arbete de gjort i skolan under alla år". 

 

Men vann de aldrig? Eller spelade de tills pengarna var slut och gick sen till baren? Vissa frågor förblir obesvarade. Det står i bladet att historien hade kunnat vara skapad i Hollywood. Onekligen.

 

Annagreta