Att dyka utanför Trollhättan

 
Bernhard är i norra Uddevalla just nu. Han har fastnat för det våta elementet och hoppas så småningom komma med i ett stort Vänernprojekt som går ut på att djupanalysera bottenlivet i detta skandinaviska innanhav. Han har länge stått i kö för den här chansen till forskning, en dröm han hyst länge nog.
 
Häromdagen fick han äntligen veta att han kan komma med i julipasset och han gick direkt upp i varv å köpte sig en dykardräkt och diverse finurliga fotografiska finesser. En makalöst komplicerad undervattenskamera vägandes okänt antal kilo har han sedan länge, och den har han blivit väldigt haj på under den här väntetiden, en vecka då han doppat sig hel och hållen i Göta Älv flera gånger och blickat nedåt - utan närmare vetenskapliga avsikter. Visserligen har han fortfarande problem med bländarinställningen, men han räknar lättsinnigt (?) med att det ska ge sig bara han är under ytan. Flera av hans blivande dykarbröder och -systrar kommer till dykprojektet med avsevärda försprång, så Bernhard är lite nervös och har bett mig få vila middag på min gamsoffa som står i källaren. Jag förstår inte varför han känner så starkt för denna gamla soffa, ärvd genom flera generationer, omklädd i Storuman för många år sedan och tung som vore den av bly, men det är ingen idé att säga emot; det kan förstöra stämningen som redan nu är ansträngd p g a den förestående dykningen. 
 
Då jag själv aldrig dykt och heller inte kommer att göra det inom den närmaste tiden kan jag ju inte diskutera professionellt med Bernhard om det som väntar honom. I stället har jag koncentrerat snacket till sånt som jag tror rör sig under ytan (utom dykarna förstås). Jag vet ju inte vilka arter han kommer att råka på men jag brukar dra till med nakensnäckor och lax för att få honom att gå igång. Ibland går det bra. Han verkar guskelov ha ett öppet sinnelag vad gäller nakensnäckor och lax. I morn ska han resa till Trollhättan och (leende, gissar jag) ta på sig dykardräkten under uppsikt av en grupp torrskodda forskare och en dykfärdig dam med hår av guld och långa ben. Han ska - har han lovat - skicka mig dagliga rapporter, som tack för att han fick ockupera gamsoffan. Om de är av stort värde kommer jag att rapportera vidare.
 
Annagreta
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0