Vad vill du säga?

 
Jag ser en intervju på TV med en ung konstnärinna som ska ställa ut. Hon har skapat stora målningar som ser ut som foton - eller också är det foton. De är stora, - jag ser inte hela intervjun utan kommer in mitt i alltihopa, så jag vet inte vad det är hon ställer ut, rent teknsikt alltså, vilken teknik hon jobbat med. Bilderna är föreställande, en visar henne själv med sina barn varav ett på hennes arm, vardagligt och avspänt, en annan stor bild visar en vit bergsrygg med några bergsbestigare, ren och kylig. Hon får den vanliga frågan om vad hon vill säga med sina verk, och hon säger att hon inte har något budskap, hon vill bara visa sina bilder som hon tycker har ett visst djup, det enda som förenar dem, säger hon, är att det är hon som skapat dem, det finns en enda upphovsman, och det är hon. Hon visar upp scener som hon tycker om. Jag blir fascinerad av hennes självklara hållning till frågan, den obligatoriska, enträgna och tydligen ofrånkomliga frågan om "vad man vill säga".
 
Bildkonsten är särskilt utsatt för frågan om verkets avsikt eller mening eller roll eller betydelse. Men inte frågar man idag, t ex, Kjell Espmark vad han menat med sina dikter i samlingen "En sky av vittnen", utan där försöker konsumenten, läsaren själv begripa vad han läser. Läsaren betraktas som kompetent att förstå och reagera utan att upphovsmannen lär honom hur han ska tänka eller vad som egentligen finns bakom orden. 
 
Inte undra på att somliga bildkonstnärer gillar att provocera sin publik. Banksy, t ex, har ju nått långt i sina bildprovokationer. Vad menas, undrar vi tolkningssugna, när hans tavla visar sig innehålla en raffinerad självdestruktion precis då klubban faller och någon är beredd att betala vad som helst för tavlan ifråga på Sothebys. Rauschenbergs stora puttrande lermodd (finns på Moderna Museet) var en tidig provokation av samma slag. Det puttrade och puttrade i den stora lerbassängen medan söndagsbesökarna omringade konstverket med en blandning av andakt och fniss. Konstnären hade rest till baka till New York och lämnat åt oss att "förstå verket".
 
Bilden är från idag, 17 februari 2020. 
 
Annagreta

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0