bookzoom

Överskott och dito mål, jodå, tänker Thomas Bernhard medan han försöker lyssna på politikerna. - Jag har nu mer tobak än jag behöver, och mindre öl än jag skulle önska. - Hur går det då med ditt överskottsmål, undrar hans Lebensmensch som blivit alltmer bekymrad över att Bernhard försjunkit alltmer i den mjuka stolen och lyssnat på hur politikerna pratar och pratar. - Jo, Frau Lebensmensch, svarar då Bernhard, medan han inåtvänd och trött börjar stoppa sin österrikiska pipa med en tobak från Kenya, jag litar alltid på Ert överskottsmål, Frau Lebensmensch, för jag antar att ni har ett i alla fall. - Nej, inte alls, svarar då den kloka kvinnan, jag har aldrig hört talas om detta mål, jag kan bara laga Schweinefleisch mit Kartoffelsalat und Zwiebeln, så jag är undantagen allt prat om andra mål i livet. - Kunde just tro det, säger en besviken Bernhard, där kammade jag återigen noll, men maten brukar vara god.

 

Ingen trodde att Torgny Lindgren skulle skriva nån fler roman, men nu har han i alla fall gjort det. Detta framgick i radions P1 i morse, då han bjöd oss och Joar Bendjeloul på sin genomtänkta gammelmanscharm med några fåordiga kommentarer till skrivandets mekanismer och pölsans upplösliga konsistens. Han verkade mycket nöjd med med att ha nått sitt mål, fått boken utgiven och uthärdat sin skräck, den skräck han känt då den antogs och blev utgiven. Ingen trodde att han talade sanning, alla vet att han är en filur med minst en räv bakom örat. Han sa sig gilla kvantfysik och kvantmekanik och det lät bra. Alla ord i boken är noga övervägda fick vi veta. Ingenting är överilat, allt är avstämt och tillräckligt. Han verkade inte ha nåt överskottsmål.

Apropå pölsa, så är det en förnämlig mat, om den kokas och kryddas på västerbottniskt vis. Om man har behov av en uppdaterad och gentrifierad beskrivning kan man säga att den är en fullödig, något postmodern skapelse som inte lämnar något i övrigt att önska.

 

Annagreta