bookzoom

Nu har dansen trängt in i vetenskapen, på riktigt. Ska du händelsevis doktorera i någon av naturvetenskaperna så kan du numera dansa fram din avhandling. Och tävla med din prestation inför ett nät av jurymedlemmar som kommer att döma efter tre kriterier: 1) Innehåll, 2) dansförmåga och 3) kombinationen av dessa båda. Upphovsmannen -kvinnan måste själv dansa, dock inte nödvändigtvis ensam, och man får inte inkludera någon skrift. Inga projicerade data, inga siffror.

 

Det är tidskriften Science som ordnar tävlingen med stöd från sin moderkaka AAAS (American Association for the Advancement of Science), mest känd over here för de årliga forskningsinformerande konferenserna dit journalister och annat vetenskapssuget folk åker och sniffar runt bland nyheterna.

 

Denna humanisering - för att inte säga estetisering - av vetenskapen måste välkomnas. Inlämning av tävlingsbidraget ska ske senast i januari 2020. Vinnaren får äran och 1000 dollar. Förr hade man åtminstone i Sverige alltid med en tredje opponent vid disputationen, och hans/hennes uppdrag var att presentera nya, gärna humoristiska vinklar på det framlagda arbetet. Tanken var att ett skämt skulle kunna lätta upp den strikta proceduren - i så fall en Gudi behaglig gärning. Här har man alltså tagit steget fullt ut, så att säga, och väntar sig antingen rumba eller fri dans eller hambo eller nåt annan härligt medan sanningen visar sig tack vare rörelsemönstret.

 

Detta sätt att uppmuntra till akademisk frihet kommer inte en dag för tidigt. Jag kan tänka mig en avhandling om en mörknande materia, framdansad av några teoretiska fysiker med dödsförakt. De har kanske gett sitt arbete namnet "Allt mörkare materia påvisad utan alltför mycket ståhej". Eller den medicinare som länge satsat på "Hjärncellers utmattningssyndrom. Ett longitudinell studie gällande politiker i Skåne" Eller en studie från SLU med namnet "Fiskebeståndets klimatberoende som det gestaltar sig i laxens parningsbeteende mellan stenarna i Vindelälven". En satsning i tvärvetenskaplig anda heter "Godnatt Jord. Strukturell humusanalys funnen i kvällslitteraturen på 1940-talet".

 

Annagreta