Orimligheter
När Nordeas nya chef får villkor som ger summor vi inte förmår greppa, vad är det då frågan om?
Är det bankens markkontakt som försvunnit, är det ett kamaraderi som får sitt fräcka nya exempel eller är det ett uttryck för den nya penningklassens kombination av dessa två faktorer? Vad kostar nästa steg i denna belöningstrappa?
I dagarna ser vi ett annat exempel på makt, pengar och överdrifter. Berlusconi har ett ämbete som han säger sig sköta på fritiden. Resten av tiden kör han sitt rejs som premiärminister som det behagar honom, med tonvikt på behaga - och behag som ett antal vackra flickor får leverera. Pengar är inga hinder, fattas bara. Brudar och skönhet, lyx och överflöd.
Zlatan har i dagarna gett ut en bok som han dikterat för David Lagercrantz. Den handlar om hans liv. Han berättade idag i en intervju hur han blev motarbetad som ung, självständig fotbollsspelare. Vi fick veta att han aldrig kände sig som svensk eftersom man aldrig såg en svensk TV-sändning i hans hem, och hur han alltid sprang fram till kylskåpet för att kolla om det fanns något att äta, när han kom hem från skolan. Det var ofta tomt där - hans pappa drack och mamman arbetade som städerska. Idag säger han att han alltid måste ha sin kyl full med mat, för att det blivit en fix idé sedan han var barn. Han säger också att hans karriär blev till en revansch för alla de motgångar han upplevt som fattig och bångstyrig grabb i ett s k problemområde. Han gör detta så länge hans kropp håller.
Skillnaden mellan de här exemplen ligger inte på det ekonomiska planet; de tre männen rör sig med tämligen jämförbara ekonomiska villkor. Men det är olika arbeten vi talar om. En av dem måste leverera själv, i momentet, under allas våra kritiska blickar. Större felgrepp ger gult eller rött kort. En domare dömer, och motståndet är identifierat.
De andra två har sina adjutanter och sina sammansvurna, som genom beroendeställning och andra förtöjningar delar arbetet, ett arbete som tål väntan och kan göras klart efter (moget) övervägande. Insynen är minimal, går det fel kan man alltid skylla på bristande rutiner.
Först efter ofantliga misstag och fula grepp har den ena fått rött kort idag. Sminket flagnar lite. En hel världsdel drar en lättnadens suck.
Samtidigt har bankmannens våning börjat renoveras. Bankkunderna suckar.
Heja Zlatan!
Annagreta
Är det bankens markkontakt som försvunnit, är det ett kamaraderi som får sitt fräcka nya exempel eller är det ett uttryck för den nya penningklassens kombination av dessa två faktorer? Vad kostar nästa steg i denna belöningstrappa?
I dagarna ser vi ett annat exempel på makt, pengar och överdrifter. Berlusconi har ett ämbete som han säger sig sköta på fritiden. Resten av tiden kör han sitt rejs som premiärminister som det behagar honom, med tonvikt på behaga - och behag som ett antal vackra flickor får leverera. Pengar är inga hinder, fattas bara. Brudar och skönhet, lyx och överflöd.
Zlatan har i dagarna gett ut en bok som han dikterat för David Lagercrantz. Den handlar om hans liv. Han berättade idag i en intervju hur han blev motarbetad som ung, självständig fotbollsspelare. Vi fick veta att han aldrig kände sig som svensk eftersom man aldrig såg en svensk TV-sändning i hans hem, och hur han alltid sprang fram till kylskåpet för att kolla om det fanns något att äta, när han kom hem från skolan. Det var ofta tomt där - hans pappa drack och mamman arbetade som städerska. Idag säger han att han alltid måste ha sin kyl full med mat, för att det blivit en fix idé sedan han var barn. Han säger också att hans karriär blev till en revansch för alla de motgångar han upplevt som fattig och bångstyrig grabb i ett s k problemområde. Han gör detta så länge hans kropp håller.
Skillnaden mellan de här exemplen ligger inte på det ekonomiska planet; de tre männen rör sig med tämligen jämförbara ekonomiska villkor. Men det är olika arbeten vi talar om. En av dem måste leverera själv, i momentet, under allas våra kritiska blickar. Större felgrepp ger gult eller rött kort. En domare dömer, och motståndet är identifierat.
De andra två har sina adjutanter och sina sammansvurna, som genom beroendeställning och andra förtöjningar delar arbetet, ett arbete som tål väntan och kan göras klart efter (moget) övervägande. Insynen är minimal, går det fel kan man alltid skylla på bristande rutiner.
Först efter ofantliga misstag och fula grepp har den ena fått rött kort idag. Sminket flagnar lite. En hel världsdel drar en lättnadens suck.
Samtidigt har bankmannens våning börjat renoveras. Bankkunderna suckar.
Heja Zlatan!
Annagreta
Kommentarer
Trackback
