bookzoom

Intill Ekolsund i det fagra Upplands södra delar sitter det en lappuggla. Hon sitter i skogen intill slottet och flyger runt ibland. Idag, 20 april, firar hon en månad på platsen. Hon gillar den, uppenbarligen, och sannolikt beror det på att hon hittar mat där i närheten, i slottets gamla arboretum.

Hon smälter in. Hela skogens färger är samstämmiga med hennes; det är brunt, beige, lite vitt och lite svart. I alla nyanser. Hon behagade breda ut sina vingar två gånger medan vi stod och beundrade henne. Hon flög ljudlöst förbi oss och tog plats på en gren på andra sidan vägen. Hon spejade, till vår stora förnöjelse, hela tiden runt och nedanför sig. Lappugglan jagade.

Hon har mustascher, vita och långa, de hänger snyggt nedåt. Hennes näbb är mycket mindre än man kunde tro när man vet att hon jagar gnagare. Runt det vackra ansiktet har hon en liten ljusare ring, hennes porträtt är redan inramat, kunde man säga.

Bilden visar den miljö som är lappugglans idag, och själv sitter hon på en gren mitt i alltihopa.

Annagreta