Påvens parfym
Radions P1 är min följeslagare, där får jag veta vad som händer. Tack vare P1 snubblar jag fram längs kulturens framkant.
Idag är det nyheter från påvligt håll. Påven ska skaffa sig en personlig parfym. Han vill lukta gott. Doften ska spegla en blandning av intellekt och kraft, antar jag. Han har säkert en bra leverantör. Jag ser denna leverantör framför mig; han bugar och kysser på hand, samtidigt som han sniffar efter påvedoften, den naturliga, alltså. Kan den bli bättre, tänker han underdånigt.
Jag antar att de två sätter sig ned för att analysera beställningen. De dricker en caffè macchiato till att börja med. Påven säger leende att han vill vara mera modern, han vill de facto utstråla maskulint hopp. Han vill inte fortsätta med sin tidigare doft som var alltför tung, framhåller han leende, den var lite söt och sövande. I stället har han känt att några av munkarna i trädgåden kör med en blommig parfym som känns nutida, ja, kanske rentut lite frivol, säger påven nästan chockerande avspänt och dricker ut den sista kaffedroppen.
Det ska vi ordna, säger parfymören. Han finner det lämpligt att tala i första person pluralis, det känns artigare så, och nu är det ju faktiskt läge med extrem artighet. Jag ska lämna några prover, så ers helighet kan välja och se om något av dem kan passa. Modalformerna flödar när han talar. Han har aldrig tidigare betjänat en helig man med doft, och det är inte utan att han stammar lätt.
Nu sitter parfymören i en klämma och blandar dofter hela dagen. Han förväntas leverera inom några dagar. Forza, kära parfymör!
Annagreta
Idag är det nyheter från påvligt håll. Påven ska skaffa sig en personlig parfym. Han vill lukta gott. Doften ska spegla en blandning av intellekt och kraft, antar jag. Han har säkert en bra leverantör. Jag ser denna leverantör framför mig; han bugar och kysser på hand, samtidigt som han sniffar efter påvedoften, den naturliga, alltså. Kan den bli bättre, tänker han underdånigt.
Jag antar att de två sätter sig ned för att analysera beställningen. De dricker en caffè macchiato till att börja med. Påven säger leende att han vill vara mera modern, han vill de facto utstråla maskulint hopp. Han vill inte fortsätta med sin tidigare doft som var alltför tung, framhåller han leende, den var lite söt och sövande. I stället har han känt att några av munkarna i trädgåden kör med en blommig parfym som känns nutida, ja, kanske rentut lite frivol, säger påven nästan chockerande avspänt och dricker ut den sista kaffedroppen.
Det ska vi ordna, säger parfymören. Han finner det lämpligt att tala i första person pluralis, det känns artigare så, och nu är det ju faktiskt läge med extrem artighet. Jag ska lämna några prover, så ers helighet kan välja och se om något av dem kan passa. Modalformerna flödar när han talar. Han har aldrig tidigare betjänat en helig man med doft, och det är inte utan att han stammar lätt.
Nu sitter parfymören i en klämma och blandar dofter hela dagen. Han förväntas leverera inom några dagar. Forza, kära parfymör!
Annagreta
Kommentarer
Trackback
