Varma glaciärer och heta möten

 
 
Perukbusken har lågt liggande grenar. De är lite stukade av vintern. Ändå har vi global warming.
 
Jag fick nyss en stor rapport från US Geological Survey om den globala förändringen mätt med satellitdata. Fyra millimeter per år höjs nu den globala havsnivån; det låter lite, men ---  om Grönlands glaciärer krymper i dagens höga takt försvinner de helt år 2200. Då kan man bada på många ställen som idag är torra land.
 
Bakom rapporten står ett antal forskare från USA, Island och Norge. De citeras med bävan i olika nyhetsmedia.
 
Idag läser man recensionerna av P O Enqvists Liknelseboken. Oerhört högaktningsfulla; den gamle har försvurit sig åt romantiken och värmen och nu citerar han de gamla heliga skrifterna om sällheten. Kanske behöver man detta? Jag är fortfarande häpen över förhandsbevakningen; en enda ström av devot fascination; särskilt över den del av boken som handlar om mötet mellan pojken och tanten. Förbjuden kärlek uppe i Västerbotten medan frikyrkan stod på glänt och orgelmusiken flödade ut över tunet. Jomenvisst.
 
Ett annat möte mellan pojken och tanten är Thomas Bernhards samröre med sin Lebensmensch. Där får vi inga hintar om några kvistfria golv, precis, men så mycket mer av grymtande negativa kommentarer om promenader i uppförsbackar med henne; till mål som var nödvändiga att nå. Hon ger råd. Hon ger stöd och hon tillhandahåller bröd. Även dieser Lebensmensch är avgörande för författarens liv. Hon är hans stag i stormen, hans dolda resurs, också i berättelserna. Där uteblir de heta mötena, men den sinnliga styrkan i duon behöver inte hottas upp, det blir bra litteratur ändå.
 
Annagreta
 

Kommentarer
Postat av: Ulla Björklund

Jadu!
Vad skulle man ta sig till utan Bernhard?
Han är en tröst och tillflykt.
Men vad hade han sagt om vårt sätt att möta klimathotet?
Ulla

2013-03-26 @ 12:56:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0