bookzoom

Lars Lerins ton är beroendeframkallande. Inget tillgjort, en stor värme men ingen sentimentalitet. Nu fick han i Lundströms bokradio läsa ur den kommande eboken "Det tysta köket", och dessutom fick man en trudelutt ur Benny Anderssons musikaliska intro i samma skiva.

 

Själva den tryckta boken finns sedan några år, och den illustreras av Lerin som har utgått från enkla vardagliga fotografier. Ingenting tillgjort, som sagt, men kärlek till det gamla paret i stugan där det tysta köket fanns, långt ut i den värmländska glesbygden. De var båda lite avvikande, Lars och hushållerskan Astrid, hon som svarat på en annons om att hjälp söktes i hushållet hos den gamle mannen, och kommit vandrande från busshållplatsen, bärande på sin koffert, svettig och varm i svart kappa.

 

Den andra bok jag kommer att tänka på (där Lars Lerin avvek från en norm), är den lilla stipendierapporten "Ljus i Öster". Han hade fått ett resestipendium från Länsstyrelsen i Värmland, "kulturellt utbyte och kontakter" med Sibirien. ingen vanlig tacksägelseskrift.

 

Det var tvärtom en tröttande och hårdstyrd resa, får vi veta, med stora ryssar som vid upprepade tillfällen bjöd på kaffe i guldkoppar, en högfärdig tolk, närmare bestämt Olga, som krävde snygg klädsel på sina svenska resenärer, för att man "inte skulle tro att de var fattiga". Lars Lerin berättar att han till sist i ren desperation sjukskrev sig, bröt med programmet och gick ut på ensamvandring  i Omsk, där han till råga på allt gick vilse. Allt var kallt, utom inomhus, där det var smällhett. Olga tjatade och Lars Lerin blev mycket trött.

 

Ja, den rapporten gick antagligen snabbt ad acta. Men boken finns att skaffa. Tänk om han kunde läsa in den också, med musikalisk vinjett av Schostakowitj.

 

Annagreta