bookzoom

 

Han är väldigt snygg, timmermannen som kom på besök idag. Han har antenner som inger respekt. Man kan inte klaga på hans pondus. Acanthocinus aedilis heter han också, den rackarn.

 

Han trivs i "nyligen död innerbark" på tallar eller granar, vilket finns hos mig, särskilt efter avverkningen i fjol. Kolla noga. Hans antenner är mönstrade i olika toner av lila och kroppen bär en kort päls i olika grå toner. Kunde vara en utstyrsel för Jean Paul Gaultier att ta efter.

 

Han, timmermannen,  såg inte på mig, utan böjde ned huvudet som i en liten artig hälsning.

 

Tack, Bengt Ehnström, för din uttömmande beskrivning i Nationalnyckelns utgåva över Långhorningar. Jag har ibland undrat hur det ska kännas att veta allt om dessa vackra skalbaggar, att känna till deras vanor, veta hur de planerar sitt liv, hur man ser deras larvers gnagspår, att formligen veta hur de tänker.

 

En fråga som kan vara nog så knepig för en snygg timmerman lär vara hur man flyger med sina antenner i behåll, och hur man sätter sig i respekt hos rivalerna utan att skada sina svajande prydnader alltför mycket. Fast det står att man kan hitta exemplar som fått antennerna kortade i strid...

 

Få se om han sitter kvar i morgon då jag hämtar tidningen.

 

Annagreta