bookzoom

När det handlar om astronomiska sammanhang har vi lärt oss att vi ska tänka långa tider och stora avstånd. Man talar om ljusår. Folk som studerar astrofysik och astronomi åtnjuter också mycket riktigt en respekt som påminner om den vördnad man känner inför rymdmått och universums eventuella gränslöshet. De förefaller nästan inte analoga längre, dessa människor, de omger sig ju med data som är knepigt enorma och magiska i förhållande till vad som antas rotera i en vanlig mobil som vanligt folk hanterar.

 

Nu är det hursomhelst deras tid. Rymdfarkosten Rosetta har nått fram till kometen och lilla bihanget Philae har hoppat av och står och svajar på kometens yta, låt vara i mörker. Jordisk TV sänder från stora institutioner där det råder upphetsning och förväntan av ett slag man inte sett tidigare. Vi ska "snart" få veta hur universum uppstått, hoppas de inblandade. Om Philae orkar jobba lite längre, vill säga, den går på solar energy tror jag, och det är som sagt lite skuggigt där hon står just nu.

 

Själva namnet Philae var namnet på en obelisk i Egypten som en gång, drygt 100 år före Kristus, uppförts på ön Philae i Nilen. Det märkvärdiga med den obelisken är att den innehåller fragment av texter på tre språk; dvs hieroglyfisk, demotisk och grekisk skrift. Det andra märkvärdiga med den är att den idag reser sig som ett spjut i England, i Dorset, ditförd på 1800-talet av en engelsman med habegär. Till England, närmare bestämt till British Museum, fraktades också den berömda Rosettestenen från samma område och tid, också den med trespråkiga inskrifter. Tack vare dessa texter kunde man till slut tolka hieroglyferna, nåt som onekligen öppnade för en vidare förståelse av de gamla historiska kulturerna och deras gåtfulla öden.

 

Hoppeligen kan vår tids Rosetta och dess spjutspets Philae ta hem lika mycket nya kunskaper. Hursomhelst är namnen väl valda.

 

Annagreta