bookzoom

Det är de allra fattigaste som måste ta den här vägen. De har skrapat ihop vad smugglaren ska ha, sen väntar den "sista" biten, färden över havet. Att ta sig hit till den afrikanska nordkusten har tagit lång tid och inneburit umbäranden och risker vi inte ens kan stava till. Ökenfärder i överlastade fordon byts mot överfärder i överlastade båtar.

 

Till Lampedusa och Sicilien har på de senaste tre dagarna kommit över 5000 flyktingar över havet. Räddade av kustbevakningen, delvis i EUs regi, privata båtar och fiskare. Till Palermo  kom över 1000 häromdagen, bland dem också ensamma barn och över 200 kvinnor. En man som dött ombord hade kastats till hajarna, berättades det.

 

Ofta bär inte båtarna sin last ända fram. Man beräknar att drygt 5000 flyktingar drunknade i Medelhavet under 2014.

 

Italiens Lega Nord som är det uttalat främlingsfientliga partiet har drygt 4% av rösterna nationellt, högre i norr, lägre i söder, i kusttrakterna där man ser flyktingarna komma.

 

Läser man Fabrizio Gattis bok "Bilal. På slavrutten till Europa", översatt till svenska 2013, kommer man de flyende närmare. Han skrev den 2007 och redogör där för sin resa (som flyktingen Bilal) från Dakar genom öknen och så småningom mottagen i Lampedusa. Det är en verklighetsskildring, också giltig idag. Ingenting har förändrats till det bättre på 10 år. Flykten är densamma, orsakerna likaså.

 

Annagreta