Björken har nåt att berätta

 
Snart ska björken blomma och sen ska den skugga. Under lång tid framöver ska den stå ut med fågelprassel, dito pip och kvitter på olika dialekter. Ofta ska den susa. ibland ska den rassla tungt i stormen och kasta ned torra grenar som i protest mot vädrets makter. Då och då ska den besökas av hackspettar som kliar enormt. Ett tag hade barnen en hänggunga i en gren och det drog lite onödigt i nävret på sina ställen.
 
Björken håller social distans till övriga träd. Det är inget påbud, det blev bara så. Den är lite hängig ibland, fast han känner sig inte som nån hängbjörk, direkt. Dumt uttryck, förresten, hängbjörk.
Ibland hojtar björken lite - mest på höstarna - till en stor bok som växer 50 meter bort, lika isolerad den. Svaren brukar vara lite hesa, men imponerande litterära och tänkvärda. Såna gånger sträcker björken på sig, stolt över sitt fina sällskap, och svänger kokett på toppgarnityret.
 
Annagreta

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0