Murkantens eviga attraktion

 
 
 
Även den enklaste lilla murkant kan slå till så här. Mitt i alltihopa har en roskvist funnit för gott att sätta sig, som vore det självklart att slå sig ner just där. Den stora gula saken fick jag av Agneta för några år sedan och den ger sig ut på äventyr å hittar nya boplatser lite här och där. Hon minns inte själv vad den heter. De vita sakerna påminner om ett envist ogräs men är i själva verket ditplanterade, antagligen med möda, av mig själv nån dag för hundra år sedan. Timjan är ju färgstark och ber inte om ursäkt för sin invasiva läggning, men vem skulle kunna ogilla henne? Det som inträffar när man börjar kolla på en sån där murkant är att man blir lite inåtvänd och oanvändbar i sällskapslivet. Sätt mig bara framför murkanten så är jag nöjd. 
 
Annagreta

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0