bookzoom

Mycket vatten har flutit under broarna sedan Göran Greider och Barbrod Hedvall gav ut sin bok  "Stil och politik".Men att kläder och attribut gör intryck och färgar vår bild av varandra är ett faktum, och en rad texter i boken är både underhållande och minnesvärda. De spinner över vida fält, allt ifrån Greiders konstaterande att Anders Borgs hästsvans väl fick ses som varande "i takt med tiden", till häpnaden över att Birgitta Dahl vågade bära långbyxor i Kammaren på 70-talet, en sanning framsagd i Barbro Hedvalls nyktert komstaterande ton. Tack, Ulla, för att du gav mig boken!

 

Så har det fortsatt, ja blivit allt tydligare. Att gå hem i önskad miljö kan betyda mycket, och alltså kan det vara värt att lägga manken till för sin framtoning och utstrålning. Men publiken är inte att lita på, en spontan vardagsstil kan också väcka respekt; allt beror bara på vem som ska döma. Och har man ingen publik eller dömande omgivning är frågan inte aktuell. Men i maktens korridorer utspelar sig - precis som i Greiders och Hedvalls bok - dessa framtoningens dramer med drabbande kraft. Det är bra om man väcker beundran för sitt yttre. Lagom mycket då, förstås. Men man kan bli genomskådad.

 

Idag kan en maktman klä av sig och visa sin bara överkropp för att verka folklig (Salvini i Italien) eller för att framstå som snygg och kroppligt fit (Putin). För Salvini spelar det till synes ingen roll om det svajar lite i fettlagren, han skrattar och springer ut i vågorna i Rimini så det stänker maskulinitet. Putin rider stelt med bar överkropp och ler vackert (nåja) medan kamerorna går varma bland de inkallade journalisterna. Vill han verka sexig?

 

Påklädd är däremot Angela Merkel, alltid iförd tättslutande kavaj. Hon sägs ha hundratalet att välja på, hon vill väl inte springa runt och söka efter andra framtoningar, nåt nytt för dagen. Nä, det är inte att tänka på. Uniform, javisst. - Det har också Anders Tegnell, om man så vill; i form av en tröja och ett par säckiga byxor, rätt skönt och avslappnat, ingen modesprätt, precis .Där har avspändheten nått mångas hängivna gillande. - Bland frisyrer har vi Amanda Linds stora rastaflätakorguppsättning, så representativ idag för SVTs kulturnyheter att man låter hennes hårprydnad svepa förbi i påannaonsen av just Kulturnytt. Mera nervöst upplagd är Donald Trumps frisyr, en klargul huvudsvepning som söker sin like. Vem har förtroendet att dagligen spreja fram denna nevrotiska huvudsak? Hur nervös måste inte bäraren vara när det blåser? 

 

På det avslappnade planet har vi då Ernst Kirchsteiger. Han envisas med att sitta barfota och le på snedden in i kameran medan han jörpar ihop nåt näpet att hänga i en svart krok på en vit väg som han just målat med de kokettaste pendeldrag. Det funkar inte på mig. Nä ge mig Micael Dahlen, profesor på Handels, som är riktigt långhårig och skäggig, vars bokhylla snart faller ihop i ett dundrande kontorskaos och som ändå har nåt att säga om livet.

 

Sen kan man inte glomma Sara Danius, vilket ljus i mörkret! Som en livs levande protest mot all småsinthet. Hon vann på knockout. Rätt och slätt.

 

Annagreta